När jag och hjärtat satt på bussen i Luleå så började en bebis gallskrika, pappan blev arg och sa något på ett konstigt språk med en arg ton och mamman sliter fram bröstet och börjar mata ungen, det tycker inte jag är okej, det känns äckligt på något sätt och jag var nog inte den enda som tyckte så för det var många(läs alla) som började kolla med snea blickar mot mamman som satt där och försökte få tyst på sin unge.

Personligen så hade jag väntat tills vi skulle kliva av bussen eftersom att det inte var speciellt länge kvar till stoppet längst bort i Luleå. När någon ammar ute på gatan så bryr jag mig inte eller ifall man är hemma hos någon men på en lokal buss vart alla sitter åt ett håll med upphöjda säten så att alla verkligen ska se längst fram mot busschaffisen så sitter hon där med ryggen emot busschaffisen alltså med ansiktet emot alla andra på bussen, det är INTE okej!

Vad tycker ni?!

Jag tror på karma "what you give is what you get".

Karma är vad jag hoppats på angående vissa saker och karma är den som kommer och biter dig i arslet efter ett tag, den kanske till och med tar ditt liv, det är då vad som hänt nu den senaste tiden i alla fall och vet ni vad? Jag kan säga åt er att jag beklagar sorgen men innerst inne så beklagar jag inte, jag höjer på näven för att en idiot är borta ur världen. Jag är nog inte ensam om att känna så om vissa människor, jag tycker alltid att det är tråkigt när någon går bort men den här gången kunde jag inte bry mig mindre. Kalla mig kall, kalla mig vad ni vill, jag bryr mig inte, jag hatade den människan och guess what? Nu slipper jag se människan, höra om människan, slipper allt, i'm happy!

Jag sitter hemma, ensam med en filt runt mig, jag fryser, jag är trött och jag har ont.. Jag är inne på den värsta veckan i månaden, det är sista veckan innan löning och jag har mens, hur värdelös är inte den här veckan då? Man är pank och man har jävligt ont, i alla fall jag, ibland får jag så ont att jag bara ligger och vrider på mig i sängen och försöker desperat med alla metoder så att smärtan ska försvinna men ingenting hjälper, men ändå forsätter man att försöka istället för att lägga sig ner och bara ge upp.

Jag längtar tills hjärtat kommer hem så jag kan få bli ompysslad lite, tills han kommer tror jag att jag ska lägga mig ner i sängen med 109209 täcken och fortsätta med desperata försök till att smärtan ska försvinna, värme brukar ju hjälpa lite :) När jag orkar så ska jag ta en låång varm dusch för man känner ju sig inte speciellt fräsch den här fina veckan heller..

/ida 

Du frågade mig vad jag ville ha i julklapp, jag vill ha en sån här:

Maybe that's what happens when a tornado meets a volcano.

Här ligger jag och inser att sommaren är borta, jag känner den kyliga luften komma in när jag har öppet fönstret och vet ni vad jag tycker om det? IT SUUUCKS! Där har ni största anledningen till att jag inte vill bo kvar i sverige hela mitt liv, jag hatar kylan. Kommer jag bo kvar i Sverige hela mitt liv så kommer jag absolut inte bo så här högt upp som jag gör, jag hatar att det kan bli -30 grader på vintern, det är påtok för kallt för mig och för kallt för att ens gå utanför dörren enligt mig. Ska man verkligen behöva frysa?

I vinter börjar jag nog plugga på distans, stänger in mig i lägenheten och fyller kylen och frysen med mat som räcker hela vintern och bara är inne. Låter inte det som en grym plan? Jag tycker det, plus att man sparar in en hel del pengar på att inte behöva inhandla en fet vinterjacka.

Idag började morgonen med lite mys, sen frågade Gustav vad vi skulle hitta på idag, han var ledig och jag var sugen på att hitta på något, men jag visste inte riktigt vad, jag tänkte att vi bara kunde gå ut och passa på att njuta av att bara ha varandra och inte behöva ha några planer för att göra någonting. Vi la oss i sängen igen efter morgonciggen, vi slumrade till och jag vaknade av att hans telefon ringde, hippsvipps så blev det ändrade planer och han for iväg och här ligger jag och undrar vad som hände med att VI skulle hitta på något idag.

Det hatar jag, men bara för att inte jag visste vad vi skulle göra så var det tydligen ingen plan eller så kanske hans samtal var mer intressant än en helt oplanerad dag med mig, vad vet jag.. men jag antar det!

Ibland önskar jag att jag var likadan!

Jag sitter hos min mamma i Luleå, kom hit igårkväll och åker hem ikväll så är bara här en snabbsväng då det inte ens var planerat att åka hit, hrfm! 

Jag saknar redan vårat hem och våran säng, men ikväll är det våran säng jag stupar i och det ska bli himla mysigt.