Det verkar som att min blogg uppskattas av många och det känns riktigt bra att slippa sitta som Kissie och provocera sig fram till att folk ska läsa hennes blogg. Det är egentligen rätt synd om henne för om hon faktiskt inte hade provocerat fram sina bloggläsare så hade hon nog heller inte fått höra på samma skit som hon för höra på idag; att hon är ful, att hon är fet, and the beat goes on, haha ;) Men och andra sidan så gjorde det ju henne känd och hon fick sina bröst tillslut, grattis Kissie!! Dessutom har ju hon redigerat precis alla hennes bilder i Photoshop så det heter duga, jag skippar då photoshop och kör på real stuff då jag tycker att det är oerhört pinsamt att göra om bilderna så man ser helt annorlunda ut, haha ;) Jag behöver heller inte göra mig brunare eller göra armar och ben pinn-smala, för det är fan inte snyggt.

En sak till som jag inte riktigt förstår mig på är varför alla bloggerskor ska "bråka" och ha sina "tjaffs" över internet där dom sitter och skriver tomma, elaka ord om varandra så att verkligen hela Sveriges befolkning ska läsa det, hur fjantigt är inte det på en skala liksom? Det är ungefär som när man sprang till mamma när man var 5 år och sa "Mamma, Emma sa att jag var dum". Ja, jag tycker i alla fall att ni istället kan ta och ringa varandra för att prata ut eller för att skälla ut varandra, men Ni väljer då att ta det över bloggen... 

-Oh my god, let me know when you grow up!  

Har ni någonsin tänkt på hur man automatiskt relaterar en viss doft till en viss människa eller som i det här fallet till ett djur? Det var ett djur som betydde så himla mycket för mig, en tjock katt vid namn Honken Aka. Honkis. Han var Gustavs katt, Gustav valde nämligen Honken och jag valde Sayo, men det visade sig väldigt snabbt att Honkis var min katt och bara min   

Honken var en katt som kunde lite mer än vad "vanliga" katter kunde, han kom från ett hem vart han inte hade mat, hans 3 syskon hade dött av svält, så därmed var han tjock, för han var precis som en hund, direkt man satte mat i skålen så åt han upp ALLT. Dom egenskaperna han hade gjorde han till en väldigt speciell katt för mig, han kunde lägga sig på mina bröst med armarna på varsin sida om min nacke och med ansiktet lutandes mot min kind, han skulle alltid ligga så nära som möjligt, helt så min näsa nuddade hans näsa, haha, han var helt mysig. Sen kunde han "Sitt" och direkt man ropade på honom så kom han springades, helt gullig.   

Hur som helst så kände jag lukten idag efter att ha packat mina kläder, jag började direkt att tänka på Honken då jag kände den doften och det knöt direkt till i magen, lukten den var som en blandning mellan tvättmedel och katt, låter äckligt men i min näsa så betyder den doften kärlek & saknad, jag saknar honom så himla mycket, han var så himla speciell för mig, han har inte varit som någon av mina katter som man glömt efter bara 1 dag, nej, det är säkert 6 månader sen vi var tvungna att ta bort våra katter och jag får fortfarande en jävligt konstig känsla varje gång han dyker upp i huvudet.. Han var inte bara En katt!

Jag har fått många kommentarer på mitt inlägg "Vinden har vänt" som jag skrev till dom där ute som mår dåligt. Jag skrev om hur jag kände och tyckte, eftersom att jag vet att inlägget betyder mer när det kommer från någon som verkligen varit där, jag tog inte emot hjälp utav någon, för ingen visste ju hur det var.. 

Men den kommentaren som jag klistrade in överst i det här inlägget, det var det som värmde mest, jag blev så himla glad av den kommentaren, att ha hittat ut till någon som verkligen kunde ta hjälp av mitt inlägg är guldvärt. Du ska ha ett stort tack för kommentaren och jag hoppas verkligen att allting löser sig för dig, vilket jag är säker på att det kommer göra :)

Hur som helst, tack, du gjorde min dag och min skrivning känns helt plötsligt mer nödvändig! :)

Tänk att  man verkligen måste uppfinna en sån här grym sak i dagens samhälle, det är ju helt sjukt med våldtäkter, jag förstår inte varför männen som våldtar inte bara kan inse att "hey, jag får inte ligga ikväll, det är okej, jag går hem och runkar" istället för att springa ut och göra livet till ett helvete för tjejen som blir utsatt utan att tänka på hur hon kommer känna sig; Hon kommer att känna sig riktigt äcklig och sen kommer rädslan komma, "tänk ifall det händer en gång till".

Vissa gånger så har jag funderat på vad jag hade gjort om det kom en man och skulle våldta mig, vad hade liksom hänt om man gav med sig och bara la sig ner och sa, "varsågod, keep it up"? Jag tror inte att man hade varit så intressant längre för jag antar att det är därför dom våldtar, för att dom gillar att det andra könet säger emot och sätter emot, med andra ord att personen ifråga inte vill ha sex med dom. Det låter ju dock helt sjukt och det ÄR helt sjukt hur dom tänker, men tyvärr så finns det människor av alla de sorter.

Tur att det dykt upp en sån uppfinning så Dom får smaka på smärtan från taggarna. Bara ingen tjej glömmer att ta ur den ifall någon ska dit och mysa, då kan det nog gå illa, haha :)

IG/1-09 - NOW AND FOREVER.

I  U

Jag tror att jag blivit  kär min blogg, jag hade en annan blogg tidigare men den var inte ens i närheten av den här bloggen, I'm so happy! :) Nu kommer jag verkligen att bli en riktig blogg-nörd, bara så att ni vet ;) Ni får gärna komma med tips om vad ni skulle vela läsa i den här bloggen, kanske något intressant ämne att skriva om eller bara kanske bara en kategori i min blogg, vad vet jag, haha ;) 

Nu har jag i alla fall virat täcket runt mig, tvättat bort sminket har jag gjort för längesen, ville så gärna ha en godnatt-bild till bloggen men det gick fan inte som det var tänkt, jag är ju sällan osminkad, haha. Nåja, det här är i alla fall den nakna sanningen utan smink & redigering.. Haha, hoppas att jag inte tappar alla läsare nu bara ;) 

Godnatt mer er alla! Puss & Kram

Jag: Men du då, du är min underbaring.

Gustav: Men då är du är min superbaring.

Så där övergulligt och precis det singlarna hatar att höra från andra, haha ;) 

Han är så söt, det där här ovanför sa han för bara en liten stund sen och jag kan lova er att han gav mig ett stort léende på läpparna, jag är så himla glad att jag har honom och han är garanterat lika glad att ha mig. Kommer aldrig sluta älska honom även fast man har upp och ned gångar. Han är den som hjälpt mig genom alla svåra tider, han är den som alltid funnits där för mig, ett samtal bort. Jag ser en framtid med den här killen vilket jag aldrig gjort tidigare, jag ser våra barn springa på våran tomt och leka en varm sommardag, jag ser allt med honom, allt jag ska göra vet jag att jag kommer göra med honom vid min sida, det är just därför jag är förlovad med honom.

Måste även tillägga att jag inte är en "sån" som går och förlovar sig utan att verkligen MENA det, jag kommer bara förlova mig en gång i mitt liv och den gången är nu och JAAAAAAAA, jag är lycklig med en ring på mitt vänstra ring-finger.

^ Det är du & jag mot världen baby! :)